Digitala tvillingsyskon – framtidens trender

Digitala tvillingsyskon – framtidens trender

Med en exponentiell utvecklingskurva för IT och teknologi blir det svårare att förutspå framtiden. Digitala trender är något som snabbt kan blomma ut, förändras eller blekna. Men visst är det lite charmigt med kreativa spekulationer om vad framtiden har att erbjuda? Vi har tillräckligt med bevis för att IoT (Internet of Things) har en viktig prägel på vardagen. För er som inte vet vad IoT är så kan det snabbt förklaras som digitalisering av en fysisk produkt. Exempelvis robotgräsklippare vet nuförtiden, tack vare artificiell intelligens och IoT, när det är som bäst väder för klippning. De kan också känna av vilken tid på dygnet det är, luftfuktighet och väder med hjälp av IoT-sensorer som samlar upp och lagrar data. Allt detta med huvudsyftet att utföra en så bra klippning som möjligt. Detta är bara ett exempel på att digitalisering av fysiska produkter har fått en helt ny innebörd. Men om vi nu ska tänka i spekulativa former och framtida digitala trender så pratas det mycket om begreppet ”digitala tvillingsyskon” inom området IoT, och det är precis det som jag ska lyfta fram i detta inlägg.

Kan förändra vår framtida bild

I samband med att man utvecklar IoT-sensorer så ökar deras kapacitet att kunna känna av och förbättra saker i våra alldagliga produkter. Digitala tvillingsyskon syftar till att IoT-sensorer i detta fallet kommer utvecklas såpass mycket att man kan nyttja den fysiska produkten digitalt på samma sätt som i det verkliga livet. För att bryta ner föregående mening praktiskt så har jag konstruerat ett påhittat men trovärdigt scenario:

  1. År 2008 kunde dåtidens IoT-sensorer endast känna av funktionen ”tid” genom att man digitalt inprogrammerat en klocka i produkten. På så sätt blir det praktiskt för robotdammsugare, robotgräsklippare, tvättmaskiner och andra produkter som behöver utföra en service under en viss tid på dygnet.
  2. År 2015 har man utvecklat sensorerna till att känna till och samla data för flera variabler. En av dessa är geografisk position vilket gör att man genom digital satellitstyrning kan få en bil automatiserad och köra en specifik rutt utan att någon styr ratten. Dessutom har man gjort simulationer i laboratorium som går ut på att krocktestdockor ska hamna framför en automatiserad bil med en viss hastighet.  Av 1000 slumpmässiga simulationer där dockor representerar människor utan reflex så lyckades man krocka 292 gånger av 1000. Man tycker 29,2% är alldeles för riskabelt.
  3. År 2016 har man med hjälp av Big data och Machine Learning (att datorn lär sig av sina misstag) lyckats optimera krocktesterna så att bilen endast kraschar två av 1000 gånger i simulationerna. Denna förbättring processeras, implementeras och sätts i system i IoT-sensorerna som sedan installeras på bilen.
  4. År 2018 har man lyckats integrera 1000-tals funktioner i vad IoT-sensorer ska samla in för information samtidigt som sensorerna dessutom tar upp en mindre yta på fysisk produkt och blir billigare i och med storskalig produktion.
  5. År 2025 så kan man genom IoT-sensorer samla in såpass mycket data och har såpass många funktioner att man hypotetiskt kan bygga upp en digital identisk kopia av den fysiska produkten online. Genom att IoT-sensorerna exempelvis har samlat information om att flygplansmotorer lätt blir överhettade efter fem år så kan man åtgärda problemet innan man ens tillverkar nästa generations motorer. Istället för att man bygger och testar 100 flygplansmotorer för en stor mängd resurser så räcker det med att man utgår från historisk datauppsamling och sedan optimerar/effektiviserar och istället testar på 10 flygplansmotorer.

Optimering och effektivisering på en astronomisk nivå

Genom att man skapar en digital tvilling åt en produkt som man sedan kan optimera och effektivisera digitalt (till en mycket billigare peng) innan man gör en fysisk applicering är en trend som hypotetiskt kan revolutionera framtiden. Det får mig att spinna vidare på teorier vilka otroliga effektiviseringar och optimeringar man kan göra på en produkt, en service eller varför inte hela städer i framtiden och på så sätt spara en astronomisk mängd resurser. Hur ser ni på möjligheterna?

Läs även om vad AI är här!

Kommentera

Stäng meny